En dom på lös grund: När rättsosäkerheten döms ut som rättssäkerhet
Göteborgs tingsrätts dom från 22 mars 2024 i mål B 10397-22 framstår vid första anblick som ett kraftfullt rättsligt ingripande mot potentiella hot mot rikets säkerhet. Men vid en närmare granskning reser domen allvarliga frågor om rättssäkerhet, beviskrav och den straffrättsliga legalitetsprincipen.
Vad gällde målet?
En man med militärt intresse och teknisk kompetens döms till 3,5 års fängelse för att ha drivit ett forum där uppgifter om försvarsanläggningar delades. Tingsrätten menar att det sammanställda materialet på forumet LS-tornet utgjorde uppgifter av hemlig natur, trots att man samtidigt erkänner att många av uppgifterna kunde hämtas från öppna källor.
Problemet: Oklarhet kring vad som är brottsligt
Domen brister på flera avgörande punkter:
- Ingen tydlig identifiering av vilka uppgifter som är hemliga. Tingsrätten accepterar generella påståenden om ”sammanställningens skadlighet” utan att konkret visa vilka uppgifter som varit skyddade.
- Menbedömningen från Försvarsmakten åberopas som objektiv sanning, trots att den saknar transparens och inte ens följer myndighetens egna handböcker. Den utgör i praktiken en partsinlaga.
- Legalitetsprincipen sätts ur spel. Enligt 19 kap. 7 § BrB krävs att det rör sig om uppgifter av ”hemlig natur”. Att detta krav i praktiken rundas genom att hänvisa till en ”sammanställningseffekt” innebär en farlig glidning i straffansvarets gränser.
- Ingen tydlig avvägning mellan allmänt kända uppgifter och påstådd hemlighet. Rätten bortser från att de flesta uppgifterna är offentligt tillgängliga, och förutsätter ändå att deras kombination gör dem olagliga – trots att detta inte har något stöd i lagförarbeten.
En farlig signal till samhället
Domen riskerar att sätta ett prejudikat där inhämtning och systematisering av öppet material kan utgöra brott – trots att det strider mot rättens uppgift att tolka lag i enlighet med dess ordalydelse och förarbeten. Det skapar en otydlig och rättsosäker gräns för vad som är tillåtet.
Att fällande domar bygger på denna typ av konstruerad hemlighet snarare än faktiska skyddade uppgifter är inte bara problematiskt – det är ett steg bort från rättsstaten.