Kategori: Psyops

När säkerhetslagen blir spioneri-light – en recension av TV4:s reportage

I kvällens TV4 Nyheterna rapporteras det om att brotten mot rikets säkerhet ökar med över 50 procent på fem år och pekar på en tydlig koppling till kriget i Ukraina. Det låter dramatiskt. Men när man granskar inslaget närmare blir det tydligt att begreppen glider in i varandra på ett sätt som riskerar att förleda tittarna.

Skyddslagen ≠ Brott mot rikets säkerhet

I artikeln slås olaga intrång på skyddsobjekt och olovlig avbildning ihop med ”brott mot rikets säkerhet”. Det är en problematisk formulering. Skyddslagen är en ordnings- och säkerhetslag, tänkt att reglera tillträde och fotografering på vissa platser. Att någon tar en selfie framför Säpos högkvarter eller fotar sin värnpliktige son på P7 i Skåne är juridiskt långt ifrån spioneri eller landsförräderi. Men i inslaget placeras dessa handlingar i samma kategori som underrättelseverksamhet riktad mot Sverige.

Här blir det tydligt hur narrativet dras åt psykologisk påverkan: att förknippa vardagliga, ibland slarviga handlingar med främmande makts informationsinhämtning.

Fler mål efter lagändring – inte främst på grund av Ryssland

TV4 lyfter fram Rysslands aggressivitet och Nato-inträdet som förklaring till ökningen. Men man bortser från en avgörande faktor: lagändringen 2023. Fram till dess var det faktiskt lagligt att fotografera skyddsobjekt om avbildningen skulle publiceras, eftersom grundlagarna om tryck- och yttrandefrihet stod över skyddslagen. Först efter lagändringen blev det möjligt att på allvar driva mål om avbildningsförbud. Att antalet domar ökar därefter är därför knappast förvånande – men i inslaget förklaras det istället med att ”Ryssland bedriver mer kartläggning”.

När Bosse Bärkorg blir en säkerhetsrisk

Försvarsmakten citeras i reportaget med orden: ”Det är bara en tidsfråga innan någon dör.” Det gäller privatpersoner som oavsiktligt råkar kliva in på ett övningsfält under pågående skjutning. Men i artikeln blandas dessa farliga situationer ihop med helt andra brottskategorier. Att en pensionär med stavar vandrar in på fel område är inte samma sak som att fotografera ett skyddsobjekt, och definitivt inte samma sak som att bedriva underrättelseverksamhet åt främmande makt.

Forskningsnarrativ och psyops

Att forskaren David Bergman återigen ges stort utrymme är talande. Han har tidigare drivit linjen att militära ”överintresserade” privatpersoner är ett hot mot rikets säkerhet – en ståndpunkt som i domstol visat sig ohållbar. Genom att lyfta fram honom får TV4 inslaget en expertstämpel, men samtidigt förstärks det narrativ där civila nyfikna eller ovarsamma personer klumpas ihop med potentiella spioner.

Slutsats: Mer dramatik än analys

Det är bra att medierna granskar säkerhetsmål, men det är olyckligt när juridiskt skilda kategorier blandas samman för att skapa dramatik. Skyddslagen är inte spionerilagstiftning. Att brott enligt skyddslagen ökat efter lagändringen 2023 är inte samma sak som att Sverige står under massiv spionattack.

TV4:s inslag hade tjänat på en tydligare uppdelning:

  • Brott mot rikets säkerhet i egentlig mening (spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift).
  • Brott mot skyddslagen (tillträdes- och fotoförbud).

När dessa skillnader suddas ut blir resultatet en nyhetsrapportering som riskerar att förstärka rädsla snarare än förståelse.

Ett år efter Kalla Fakta–skandalen — två myndigheter, två verkligheter

Det har gått drygt ett år sedan Kalla Fakta väckte kritik genom att granska en omstridd anmälan från Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Myndigheten fick hård kritik för att inskränka pressfriheten, men har sedan dess tonat ner tonläget och ägnat sig åt mer traditionella aktiviteter som opinionsmätningar, seminarier och faktabaserade rapporter. Idag utlyser MPF en uppsatstävling; ”Pris till bästa uppsats inom psykologiskt försvar eller otillbörlig informationspåverkan”. Rådigt.

MPF är fortfarande ung som myndighet. Mandatet är tydligt: ingen propaganda mot den egna befolkningen, all verksamhet ska vara faktabaserad och syfta till att motverka desinformation – inte skapa den. Det gör det relativt enkelt att granska deras arbete mot öppna och tydliga kriterier.

Militära psyops — en annan spelplan

Försvarsmaktens psykologiska operationsförband (psyops) verkar under helt andra förutsättningar. Det finns inga uttryckliga svenska lagar som förbjuder psyops på svensk mark, mot svenska medborgare, och medier kan i vissa situationer definieras som legitima mål.

Till skillnad från MPF är militär psyops per definition påverkansverksamhet. När företrädare deltar i mediala sammanhang, erbjuder ”hemlig inblick” eller paketerar ett budskap, kan det finnas ett strategiskt syfte som inte alltid är uppenbart för publiken. Här krävs vaksamhet.

ip_201617__465Ladda ner

Tre uppmärksammade medieinslag

Under de senaste åren har flera mediala berättelser fått stort genomslag:

  1. ”Nätverket som kartlade försvarets hemligheter” (Gräns, Sveriges Radio)
  2. ”Militärnördarna som blev ett hot mot Sverige” (Gräns, Sveriges Radio)
  3. ”Möparna som blev en säkerhetsrisk för Sverige” (föredrag av säkerhetskonsultbolag)

Gemensamt för dessa är att de beskriver ett nätforum där privatpersoner samlade in och delade information om svenska försvarsanläggningar. Berättelserna bygger till stor del på säkerhetstjänsters och militära företrädares bedömningar av att detta inneburit ett allvarligt hot.

Hovrättens dom: Narrativet håller inte juridiskt

I november 2024 kom dock en hovrättsdom som frikände forumets ägare från åtalet om grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Domen slår fast att:

  • Ingen av uppgifterna i målet var hemlig i lagens mening.
  • Uppgifterna var hämtade från öppna källor och sammanställning av sådana är inte straffbar i sig.
  • Åklagarsidan hade inte preciserat vilka konkreta uppgifter som skulle vara hemliga.

Det här innebär att den juridiska prövningen kommit till en helt annan slutsats än det som framställts i medieinslagen.

Medialt narrativ kontra juridiskt klarlagt

Påstående i mediaHovrättens slutsats
Forumet hanterade ”hemliga militära uppgifter”Ingen av uppgifterna var hemlig enligt lag.
Sammanställningen av uppgifterna i sig var brottsligSammanställning av öppna källor är inte straffbar.
Forumets verksamhet utgjorde ett direkt säkerhetshotIngen straffbar gärning kunde styrkas, även om viss information kan vara känslig.

Vad betyder detta för granskningen framåt?

För MPF är granskningen relativt okomplicerad – deras uppdrag är öppet och lagstadgat. Felsteg kan identifieras genom att mäta deras insatser mot tydliga ramar.

För militära psyops är situationen mer komplex. De verkar i ett oreglerat juridiskt landskap, där syftet ofta är att påverka målgrupper och där media kan vara en kanal i påverkanskedjan. När berättelser om säkerhetshot formuleras, bör journalister och publik inte bara fråga vad som sägs – utan också varför det sägs och av vem.

Fortsätt granska — oavsett avsändare

MPF har idag utlyst ett pris till bästa uppsats inom psykologiskt försvar och otillbörlig informationspåverkan, med sista datum för inlämning den 1 oktober 2025. Det är ett exempel på att även staten vill uppmuntra till forskning och analys inom detta område.

Men för att detta ska bli mer än en symbolisk gest krävs att samma kritiska granskning riktas mot alla statliga aktörer – civila som militära. Vi behöver en offentlighet där budskap, narrativ och informationskampanjer från myndigheter alltid kan granskas på lika villkor, oavsett om de presenteras som faktabaserat försvar eller strategisk påverkan. Den vaksamheten är inte bara ett journalistiskt ansvar, utan en demokratisk nödvändighet.