Stockholm, augusti 2025 – Lantmäteriet har de senaste månaderna skakats av avslöjanden om hur sekretessbelagd information om svenska skyddsobjekt och försvarsanläggningar varit fritt tillgänglig i myndighetens digitala arkiv. Avslöjandena visar inte bara på brister i informationssäkerheten – de blottar också en rättslig verklighet där enskilda medborgare riskerar att åtalas för uppgifter som i själva verket kan ha läckt från staten själv.
Vad som läckte
I Lantmäteriets digitala e-tjänster har det funnits:
- Detaljerade uppgifter om försvarsanläggningar – berganläggningar, krisledningsplatser och andra skyddsobjekt av militär betydelse.
- Skyddade personuppgifter – bland annat fastighetsägare med sekretesskyddad identitet.
- Information som i fel händer kan ge en samlad bild av totalförsvarets infrastruktur.
Trots interna varningar fortsatte systemet att vara öppet under flera år. När visselblåsare slog larm försökte ledningen enligt Expressens uppgifter identifiera källor och radera interna chattar.
När staten slarvar – medborgaren får bevisa sin oskuld
Ett nyligen avgjort hovrättsfall illustrerar hur lätt enskilda kan hamna i skottlinjen.
En person åtalades för grov obehörig befattning med hemlig uppgift efter att på ett privat forum ha delat uppgifter om försvarsanläggningar – uppgifter som enligt honom var hämtade från öppna källor.
Åklagarna byggde åtalet på att en sammanställning av öppna uppgifter kunde anses hemlig. Hovrätten konstaterade dock att lagen kräver att uppgifterna i sig rör förhållanden av ”hemlig natur” för att vara straffbara – och att åklagarna inte visat att så var fallet. Personen friades helt.
Kopplingen till Lantmäteriets läcka
Om liknande uppgifter kan hämtas ur myndigheters öppna system – som i Lantmäteriets fall – skapas en farlig situation.
Medborgare som utan ont uppsåt laddar ner, diskuterar eller bearbetar sådan information kan plötsligt befinna sig under Säpos lupp och i en brottsprocess, trots att källorna är öppna och tillgängliga för alla.
Det gör att statens egna brister i informationshantering riskerar att leda till rättsosäkerhet för enskilda, där det i praktiken blir medborgaren som måste visa att materialet inte är hemligt och att inget brott begåtts.
Ett mönster som oroar
- När staten brister i sin informationssäkerhet kan samma uppgifter hamna i allmänhetens händer.
- När dessa uppgifter används eller sammanställs – även om de är hämtade från helt öppna källor – riskerar enskilda att åtalas och behöva försvara sig mot allvarliga anklagelser.
- Rättsprocessen kan i sig bli en tung börda, även vid friande dom.
Slutsats
Lantmäteriets läcka är mer än en teknisk och administrativ skandal. Den visar att när staten misslyckas med att skydda känslig information, är det ofta den enskilde som får betala priset – juridiskt, ekonomiskt och personligt. Och det sker i ett rättssystem där bevisbördan i praktiken kan hamna på medborgaren, även när staten är den som slarvat från början.