I kvällens TV4 Nyheterna rapporteras det om att brotten mot rikets säkerhet ökar med över 50 procent på fem år och pekar på en tydlig koppling till kriget i Ukraina. Det låter dramatiskt. Men när man granskar inslaget närmare blir det tydligt att begreppen glider in i varandra på ett sätt som riskerar att förleda tittarna.
Skyddslagen ≠ Brott mot rikets säkerhet
I artikeln slås olaga intrång på skyddsobjekt och olovlig avbildning ihop med ”brott mot rikets säkerhet”. Det är en problematisk formulering. Skyddslagen är en ordnings- och säkerhetslag, tänkt att reglera tillträde och fotografering på vissa platser. Att någon tar en selfie framför Säpos högkvarter eller fotar sin värnpliktige son på P7 i Skåne är juridiskt långt ifrån spioneri eller landsförräderi. Men i inslaget placeras dessa handlingar i samma kategori som underrättelseverksamhet riktad mot Sverige.
Här blir det tydligt hur narrativet dras åt psykologisk påverkan: att förknippa vardagliga, ibland slarviga handlingar med främmande makts informationsinhämtning.
Fler mål efter lagändring – inte främst på grund av Ryssland
TV4 lyfter fram Rysslands aggressivitet och Nato-inträdet som förklaring till ökningen. Men man bortser från en avgörande faktor: lagändringen 2023. Fram till dess var det faktiskt lagligt att fotografera skyddsobjekt om avbildningen skulle publiceras, eftersom grundlagarna om tryck- och yttrandefrihet stod över skyddslagen. Först efter lagändringen blev det möjligt att på allvar driva mål om avbildningsförbud. Att antalet domar ökar därefter är därför knappast förvånande – men i inslaget förklaras det istället med att ”Ryssland bedriver mer kartläggning”.
När Bosse Bärkorg blir en säkerhetsrisk
Försvarsmakten citeras i reportaget med orden: ”Det är bara en tidsfråga innan någon dör.” Det gäller privatpersoner som oavsiktligt råkar kliva in på ett övningsfält under pågående skjutning. Men i artikeln blandas dessa farliga situationer ihop med helt andra brottskategorier. Att en pensionär med stavar vandrar in på fel område är inte samma sak som att fotografera ett skyddsobjekt, och definitivt inte samma sak som att bedriva underrättelseverksamhet åt främmande makt.
Forskningsnarrativ och psyops
Att forskaren David Bergman återigen ges stort utrymme är talande. Han har tidigare drivit linjen att militära ”överintresserade” privatpersoner är ett hot mot rikets säkerhet – en ståndpunkt som i domstol visat sig ohållbar. Genom att lyfta fram honom får TV4 inslaget en expertstämpel, men samtidigt förstärks det narrativ där civila nyfikna eller ovarsamma personer klumpas ihop med potentiella spioner.
Slutsats: Mer dramatik än analys
Det är bra att medierna granskar säkerhetsmål, men det är olyckligt när juridiskt skilda kategorier blandas samman för att skapa dramatik. Skyddslagen är inte spionerilagstiftning. Att brott enligt skyddslagen ökat efter lagändringen 2023 är inte samma sak som att Sverige står under massiv spionattack.
TV4:s inslag hade tjänat på en tydligare uppdelning:
- Brott mot rikets säkerhet i egentlig mening (spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift).
- Brott mot skyddslagen (tillträdes- och fotoförbud).
När dessa skillnader suddas ut blir resultatet en nyhetsrapportering som riskerar att förstärka rädsla snarare än förståelse.