Det har gått drygt ett år sedan Kalla Fakta väckte kritik genom att granska en omstridd anmälan från Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Myndigheten fick hård kritik för att inskränka pressfriheten, men har sedan dess tonat ner tonläget och ägnat sig åt mer traditionella aktiviteter som opinionsmätningar, seminarier och faktabaserade rapporter. Idag utlyser MPF en uppsatstävling; ”Pris till bästa uppsats inom psykologiskt försvar eller otillbörlig informationspåverkan”. Rådigt.
MPF är fortfarande ung som myndighet. Mandatet är tydligt: ingen propaganda mot den egna befolkningen, all verksamhet ska vara faktabaserad och syfta till att motverka desinformation – inte skapa den. Det gör det relativt enkelt att granska deras arbete mot öppna och tydliga kriterier.
Militära psyops — en annan spelplan
Försvarsmaktens psykologiska operationsförband (psyops) verkar under helt andra förutsättningar. Det finns inga uttryckliga svenska lagar som förbjuder psyops på svensk mark, mot svenska medborgare, och medier kan i vissa situationer definieras som legitima mål.
Till skillnad från MPF är militär psyops per definition påverkansverksamhet. När företrädare deltar i mediala sammanhang, erbjuder ”hemlig inblick” eller paketerar ett budskap, kan det finnas ett strategiskt syfte som inte alltid är uppenbart för publiken. Här krävs vaksamhet.
Tre uppmärksammade medieinslag
Under de senaste åren har flera mediala berättelser fått stort genomslag:
- ”Nätverket som kartlade försvarets hemligheter” (Gräns, Sveriges Radio)
- ”Militärnördarna som blev ett hot mot Sverige” (Gräns, Sveriges Radio)
- ”Möparna som blev en säkerhetsrisk för Sverige” (föredrag av säkerhetskonsultbolag)
Gemensamt för dessa är att de beskriver ett nätforum där privatpersoner samlade in och delade information om svenska försvarsanläggningar. Berättelserna bygger till stor del på säkerhetstjänsters och militära företrädares bedömningar av att detta inneburit ett allvarligt hot.
Hovrättens dom: Narrativet håller inte juridiskt
I november 2024 kom dock en hovrättsdom som frikände forumets ägare från åtalet om grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Domen slår fast att:
- Ingen av uppgifterna i målet var hemlig i lagens mening.
- Uppgifterna var hämtade från öppna källor och sammanställning av sådana är inte straffbar i sig.
- Åklagarsidan hade inte preciserat vilka konkreta uppgifter som skulle vara hemliga.
Det här innebär att den juridiska prövningen kommit till en helt annan slutsats än det som framställts i medieinslagen.
Medialt narrativ kontra juridiskt klarlagt
| Påstående i media | Hovrättens slutsats |
|---|---|
| Forumet hanterade ”hemliga militära uppgifter” | Ingen av uppgifterna var hemlig enligt lag. |
| Sammanställningen av uppgifterna i sig var brottslig | Sammanställning av öppna källor är inte straffbar. |
| Forumets verksamhet utgjorde ett direkt säkerhetshot | Ingen straffbar gärning kunde styrkas, även om viss information kan vara känslig. |
Vad betyder detta för granskningen framåt?
För MPF är granskningen relativt okomplicerad – deras uppdrag är öppet och lagstadgat. Felsteg kan identifieras genom att mäta deras insatser mot tydliga ramar.
För militära psyops är situationen mer komplex. De verkar i ett oreglerat juridiskt landskap, där syftet ofta är att påverka målgrupper och där media kan vara en kanal i påverkanskedjan. När berättelser om säkerhetshot formuleras, bör journalister och publik inte bara fråga vad som sägs – utan också varför det sägs och av vem.
Fortsätt granska — oavsett avsändare
MPF har idag utlyst ett pris till bästa uppsats inom psykologiskt försvar och otillbörlig informationspåverkan, med sista datum för inlämning den 1 oktober 2025. Det är ett exempel på att även staten vill uppmuntra till forskning och analys inom detta område.
Men för att detta ska bli mer än en symbolisk gest krävs att samma kritiska granskning riktas mot alla statliga aktörer – civila som militära. Vi behöver en offentlighet där budskap, narrativ och informationskampanjer från myndigheter alltid kan granskas på lika villkor, oavsett om de presenteras som faktabaserat försvar eller strategisk påverkan. Den vaksamheten är inte bara ett journalistiskt ansvar, utan en demokratisk nödvändighet.