1. Från Säpo-utredning till frikännande
Under flera år var jag föremål för avlyssning och Säpo-utredning. Åklagaren drev åtalet mot mig – trots att hela åtalslinjen byggde på en rättslig konstruktion som hovrätten slog fast stred mot legalitetsprincipen.
I hovrättens dom (B 3110-24, 5 november 2024) konstateras att åklagaren inte påstått att någon enskild uppgift varit hemlig. Istället hävdades att en sammanställning av öppna, lagliga uppgifter kunde bli ”hemlig”1.
Domstolen slog fast att detta saknar stöd i lagtext och förarbeten – och frikände mig helt.
2. Potentiellt jäv – från hovrätt till HD
Efter förlusten i hovrätten överklagade Riksåklagaren till Högsta domstolen. Den som arbetade med ärendet vid Riksåklagaren var åklagarens hustru.
Här väcks frågan om objektiv opartiskhet: samma familj har haft centrala roller i att driva ett och samma ärende från första instans till högsta rätt.
3. Mönster i statliga utredningar
Både åklagaren och åklagarens hustru har återkommande haft roller i statliga offentliga utredningar (SOU) om integritet, övervakning och inskränkningar i offentlighet.
Åklagarens hustru – sakkunnig i:
- SOU 2009:70 – kriminalisering och straffskärpning på säkerhetsområdet2
- SOU 2010:43 – utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel3
- SOU 2012:44 – lagring och åtkomst till elektronisk information4
- SOU 2023:67 – anonyma vittnen5
- SOU 2024:51 – sekretess och rättegång6
Åklagaren – expert i:
- SOU 2017:89 – preventiva tvångsmedel7
- SOU 2018:30 – säkerhetsskydd och informationsinhämtning8
- SOU 2022:52 – hemlig dataavläsning och avlyssning9
- SOU 2023:60 – utökad tillgång till elektronisk kommunikation10
4. Sekretess som tystar både media och den misstänkte
Säpo-utredningen mot mig, åtalet och de rättsliga förhandlingarna omfattades av yppandeförbud och påstådd försvarssekretess.
Det innebar att:
- Allmänhet och media inte kunde granska vad åklagaren påstod.
- Jag som misstänkt inte fick uttala mig om sakfrågorna.
Detta är en kraftig inskränkning av insyn och yttrandefrihet. I flera av de SOU-utredningar åklagaren medverkat i finns en tydlig linje för ännu starkare sekretess och mer begränsad insyn – särskilt vid preventiva tvångsmedel och i domstolsprocesser.
Hade media haft tillgång till det material åtalet byggde på, är det sannolikt att åklagarens bevisning och resonemang hade blivit ifrågasatta offentligt.
5. Den gemensamma riktningen
Utredningarna har flera gemensamma drag:
- Utökat utrymme för hemliga tvångsmedel (telefonavlyssning, buggning, hemlig dataavläsning).
- Minskad insyn i domstols- och förundersökningsprocesser.
- Förslag som riskerar att inskränka yttrandefrihet och meddelarfrihet.
När samma personer har inflytande över både:
- Rättstillämpningen – genom att driva mål som kan bli prejudikat.
- Rättsutvecklingen – genom att delta i lagstiftningsarbete.
…uppstår en risk att lagar och praxis formas av en gemensam rättspolitisk agenda, utan oberoende granskning.
6. En rättsstatlig kärnfråga
Mitt fall visar hur rättssäkerheten kan påverkas när process och lagstiftning koncentreras till samma krets. Det handlar inte bara om jäv i formell mening – utan om allmänhetens förtroende för att rättsprocesser är fria från politiska och personliga bindningar.